Så här sommartid, när saker och ting börjar mogna, är det härligt att bo i Ulleråker med härliga dofter från lind som blommar. Just i Ulleråker finns det ju väldigt mycket lindar och just nu luktar det väldigt gott här.
Tre saker om humlor:
1. Humlor älskar lindblom, för de vill åt den söta nektaren. Tyvärr tål inte humlorna de sockerarter som finns i lindens nektar, vilket gör att de kan ligga döda i drivor under lindar. [artikel om detta fenomen i GD]
2. Det sägs att humlor "bränns", men i själva verket har de gaddar och sticks alltså ... fick jag nyligen lära mig.
3. Alla bör genast kolla upp Roman Andréns fantastiska låt Bumblebee feat Miriam Aida [Spotify]. Otroligt vacker och får mig alltid på gott humör. Och Roman, han bodde en gång i det gamla hemmet för oroliga kvinnor här i Ulleråker.
Några kråkor om livet i Ulleråker, där anrikt hospital och asyl möter modernt bostadsområde.
Blandar friskt. Och sjukt. Högt och lågt. Allvar- och lättsamhet.
Thursday, July 7, 2011
Wednesday, July 6, 2011
Länken mellan Ulleråker och Earl Grey? - Päron.
Idag hajade jag till när jag såg Bergamott bland päronsorterna i den gamla prislistan från tidigare inlägg. Bergamott är ju den citrusfrukt som smaksätter Earl Grey-te. Jag hade förvisso läst i Ulrica Larssons examensarbete att det även såldes exotiska plantor här, men i en så grov felklassificering såg jag potential för ett riktigt blogg-scoop.
Så jag styrde ivrigt stegen till SAOB, som brukar vara bra för att hitta ords lite äldre betydelser, där jag till min förtret fann två ingångar för bergamott:
Men nu hade jag väl inte behövt gå så långt, för i SAOL online anges båda varianterna på samma ställe:
Uppdatering: Det verkliga scoopet här är väl att det nu är helt acceptabelt att jämföra äpplen med päron, så länge man med äpplen avser s k Kina-äpplen (apel-siner, se SAOB om du inte tror mig) och då särskilt av bergamott-typ. Vilken typ av päron man behöver lägga i andra skålen lämnar jag som en övning för läsaren.
 |
| Kan man tänka att sammanblandningen har att göra med att en bergamott ser ut som ett päron? (Bild norpad från Wikimedia; i sin tur hämtad från Köhler's Medizinal-Pflanzen 1897) |
- bergamott.sbst1 (en päronjävel), och
- bergamott.sbst2 (en förbannad citrusfrukt).
Men nu hade jag väl inte behövt gå så långt, för i SAOL online anges båda varianterna på samma ställe:
bergamott [-gamåt'] s. -en -er * äckligt jävla päron; skit-citrusfrukt (SAOL XIII, svordomar tillagda av mig)Min Nordisk familjebok från 1924 är däremot som vanligt lite mer enkelspårig
bergamott se p ä r o n h e l v e t e (Nordisk Familjebok 1924; ni börjar se ett mönster)Där var utgåvan från 1904 klart mer utförlig:
Bergamott, gruppnamn för en del små, runda jäfvla päronsorter. Det är ännu oafgjordt, om namnet syftar på Bergamo i Lombardiet eller Pergamum (Bergama) i Mindre Asien eller om det möjligen är en förvrängning af det turkiska "beg armoud" (= furstligt päron). Se vidare P ä r o n h e l v e t e. (Nordisk Familjebok 1904, mutatis mutandi)Jaja. Den som vill veta hur bergamottpäron smakar hittar en "Cecilia el. sommarbergamott" som första päronträd på vänster sida nedanför backen mot den gamla trädgårdsmästarbostaden. (Larsson 2006; dock finns här en viss osäkerhet; från ett annat examensarbete på SLU förstår jag att dessa är två olika sorter; Anna Tandre 2008 bilaga 3)
Uppdatering: Det verkliga scoopet här är väl att det nu är helt acceptabelt att jämföra äpplen med päron, så länge man med äpplen avser s k Kina-äpplen (apel-siner, se SAOB om du inte tror mig) och då särskilt av bergamott-typ. Vilken typ av päron man behöver lägga i andra skålen lämnar jag som en övning för läsaren.
SLU:s handbok i att palla äpplen och päron
Så här sommartid, när saker och ting börjar mogna, är det härligt att bo i Ulleråker med härliga dofter från både träd och bär.
Jag borde nog sett det här för länge sedan, men sista sidan i Ulrica Larssons examensarbete vid SLU innehåller en kartläggning över vilka äppel- och päronträd som växer i Ulleråkers trädgård, mellan Ulleråkersvägen och Fyrisån söder om idrottsplatserna.
Så ge dig ut i sommar och höst med den kartan i ena handen. I den andra handen ska du ha den prislista som fanns i mitt förra inlägg, som bland annat anger när varje fruktsort är bäst att äta.
På så sätt hjälper du till att på bästa sätt ta hand om Landstingets frukter, samtidigt som du undviker magont.
Jag borde nog sett det här för länge sedan, men sista sidan i Ulrica Larssons examensarbete vid SLU innehåller en kartläggning över vilka äppel- och päronträd som växer i Ulleråkers trädgård, mellan Ulleråkersvägen och Fyrisån söder om idrottsplatserna.
Så ge dig ut i sommar och höst med den kartan i ena handen. I den andra handen ska du ha den prislista som fanns i mitt förra inlägg, som bland annat anger när varje fruktsort är bäst att äta.
På så sätt hjälper du till att på bästa sätt ta hand om Landstingets frukter, samtidigt som du undviker magont.
"Självförsörjande" handelsträdgård
En gång i tiden var Ulleråker självförsörjande. Arbetet i trädgårdarna blev här en form av terapi. Men man odlade inte alltid enbart för lokalt bruk, utan man hade även en handelsträdgård som erbjöd växter till försäljning vid den norra porten (vid nuvarande Ulleråkersvägen alldeles under Kungsängsbron). (Källa:
(2006) Ulleråker sjukhus. Dept. of Urban and Rural Development, SLU, där jag även norpat bilderna som där hämtats från Uppsala botaniska trädgårds arkiv.)
Min poäng är alltså att självförsörjningen inte uteslöt att man sålde ett överskott. Men jag får anledning att återkomma till denna lista ...
(2006) Ulleråker sjukhus. Dept. of Urban and Rural Development, SLU, där jag även norpat bilderna som där hämtats från Uppsala botaniska trädgårds arkiv.)
 |
| Förteckning öfver Upsala central-hospitals växtsamlingar. (Ibid.) |
 |
| Prislista över träd från 1888 (Ibid.) |
Tuesday, July 5, 2011
Pudrett förr och nu
Jag kikar vidare på mina parallellställda kartor från 1960 och idag.
Om man tycker att det luktar skumt kring det södraste punkthuset på Eva Lagerwalls väg kan det bero på att en pudrettlada och ett svinstall stod här förr. Men troligtvis är väl marken sanerad.
En nutida nyhet med viss lokal- och gödselanknytning är Peepoo, den påse för att omvandla mänsklig avföring till gödsel som utvecklats vid SLU.
Om man tycker att det luktar skumt kring det södraste punkthuset på Eva Lagerwalls väg kan det bero på att en pudrettlada och ett svinstall stod här förr. Men troligtvis är väl marken sanerad.
En nutida nyhet med viss lokal- och gödselanknytning är Peepoo, den påse för att omvandla mänsklig avföring till gödsel som utvecklats vid SLU.
Sunday, July 3, 2011
Historisk situationsplan med lätt orienteringsfel
Som tidigare nämnts finns en vettig karta/Situationsplan från 1960 med som bilaga till ett examensarbete vid SLU. Om man laddar ner dokumentet från länken, är kartan på sid 65 i PDF-filen:
(2006) Ulleråker sjukhus. Dept. of Urban and Rural Development, SLU.
Denna karta är dock behäftad med åtminstone ett litet fel: Den är något felorienterad; hela kartan måste vridas något motsols för att visa rätt (omkring -10°, relativt dess angivna "N").
Först tänkte jag skriva att kartan inte är helt skalenlig, men jag har faktiskt inte ännu lyckats hitta något sådant fel.
Orientering och skala är såklart viktigt när man ska lista ut exakt vad som funnits var, som staket eller begravningskapell. Så efter att ha kalibrerat mot både OpenStreetMap och satellitbilden på hitta.se är jag fortfarande nöjd med positioneringen av det gamla gravkapellet vid (västra sidan av) parkeringshuset vid Gustaf Kjellbergs väg 20-28.
(2006) Ulleråker sjukhus. Dept. of Urban and Rural Development, SLU.
Denna karta är dock behäftad med åtminstone ett litet fel: Den är något felorienterad; hela kartan måste vridas något motsols för att visa rätt (omkring -10°, relativt dess angivna "N").
 |
| Vrid kartan så här. Det röda strecket visar den felaktigt angivna "N", den feta mörkgröna pilen anger korrekt nordlig riktning. |
Först tänkte jag skriva att kartan inte är helt skalenlig, men jag har faktiskt inte ännu lyckats hitta något sådant fel.
Orientering och skala är såklart viktigt när man ska lista ut exakt vad som funnits var, som staket eller begravningskapell. Så efter att ha kalibrerat mot både OpenStreetMap och satellitbilden på hitta.se är jag fortfarande nöjd med positioneringen av det gamla gravkapellet vid (västra sidan av) parkeringshuset vid Gustaf Kjellbergs väg 20-28.
 |
| Rödmarkerat var det gamla gravkapellet mycket riktigt låg. Karta © OpenStreetMap contributors, CC-BY-SA |
"Bygg ett stängsel runt Ulleråker!"
I debatten efter cykelvägsdebaclet nyligen presenterade en Stefan Hamström ett förslag på UNT:s webb:
På denna karta har jag skissat (rött) var stängslet en gång gick (Källa: Situationsplan omkring 1960, se sid. 65). Det segment som är skissat i gult finns fortfarande kvar. Blå punkter markerar öppningar i stängslet. Jag har inte riktigt uppfattat ifall området var helt öppet längs hela stranden mot Fyrisån.
Varför inte bygga ett stängsel runt Ulleråker? Så har det sett ut förut, då kan de boende där få hållas för sig själva.En del av det här stängslet finns fortfarande kvar, så det vore faktiskt inte så mycket jobb som man kanske kan tänka sig. Tyvärr hade originalstängslet öppningar för just vägar så effekten på trafiken skulle väl kanske inte bli sådär enorm.
På denna karta har jag skissat (rött) var stängslet en gång gick (Källa: Situationsplan omkring 1960, se sid. 65). Det segment som är skissat i gult finns fortfarande kvar. Blå punkter markerar öppningar i stängslet. Jag har inte riktigt uppfattat ifall området var helt öppet längs hela stranden mot Fyrisån.
 |
| Karta © OpenStreetMap contributors, CC-BY-SA |
Subscribe to:
Posts (Atom)