"Neurastenosmurf!"

Jag och de stora barnen läste ur Astrosmurfen som godnattsaga ikväll, Semics nyutgåva från 2011. En formulering fick mig att inse att det även måste vara en nyöversättning:

"Om det här får fortsätta är jag rädd att han går in i väggen!" -- Gammelsmurfen

Den första utgåvan av Astrosmurfen på svenska kom 1976, och där sade Gammelsmurfen mycket riktigt istället såhär:

Ur Astrosmurfen (Peyo 1976, s. 11, ruta 4)

Frånsett en liten skillnad i kommatering, ser vi att frasen "blir en neurastenosmurf" bytts ut mot "går in i väggen". Vad är då en neurastenosmurf?! Och varför fick frasen "går in i väggen" mig att tro att detta var en nyöversättning?

1. Den psykiatrihistoriska aspekten
Det hela handlar om utbrändhet eller utmattningssyndrom, två diagnoser som genomgått en utveckling under åtminstone hela nittonhundratalet. Vid förra sekelskiftet kunde man tala om "förvärfvad neurasteni" (nervsvaghet). Under åttio- och nittiotalet kom termer som "utbrändhet" eller det mer vardagliga "gå in i väggen". Idag skiljer man på utbrändhet och utmattningssyndrom.

Utan att gå in på detaljer eller vilja lägga in några värderingar är min poäng:

• Dels att "förvärfvad neurasteni" var en diagnostisk föregångare till dagens "utbrändhet"
• Dels att "gå in i väggen" var ett uttryck som myntades efter att Astrosmurfen först gavs ut på svenska[källa behövs].

2. Den språkliga aspekten
Neurastenosmurf då. Ett ord som slutar på -smurf brukar ju vara ett sammansatt eller annorledes avlett ord där ett led bytts ut, men jag har inte lyckats hitta något ord i svenskan som börjar på neurasteno-. Det troligaste är nog att översättaren var ute efter att vi läsare skulle associera till neurasteniker, dvs en person som lider av neurasteni.

Steno- kommer från gr. στενός: "smal, trång, tunn". Som i stenograf. (källa: SAOB)
Steni kommer från gr. σϑένος: "styrka, kraft". Som i asteni (svaghet) eller neurasteni (nervsvaghet). (Ibid.)

En liten bokstav och en accent skiljer, och meningen blir den motsatta. Trist då att gå från steni till steno sådär utan anledning. Min slutsats blir att ordet borde varit neurastenismurf och att översättaren av någon anledning tyckte det skulle vara ett o där, kanske färgad av det troligen vanligare prefixet steno-, måhända färgad av det franska originalet.

3. Slutkläm och blandad konfekt

Anledningen till ändringen kan ha varit den tidigare "felaktiga" översättningen som beskrivits ovan, eller att tiderna helt enkelt fört med sig en mer modern potentiell diagnos att tillskriva Astrosmurfen. Ingrid Emond som översatt utgåvan 2011 skulle säkert kunna ge mer inblick här.

Till sist vill jag dela med mig av ett utdrag ur Nordisk familjebok (1913) om neurasteni, där professorn och öfverläkaren Bror Gadelius inte har ett gott ord till övers om självhjälpslitteratur för sexuellt nervsvaga:

[...] Ofta äro vattenkuranstalter
att rekommendera. I fall af tvångstankar och
sexuell neurasteni ser man ofta god verkan af
dylika. Hvad särskildt beträffar den senare formen,
är det anmärkningsvärdt, huru ett lugnande ord af en
förståndig läkare, utan moraliserande känslopjunk,
ofta med ett slag kan häfva den sexuella neurastenien
och återge den sjuke lifsmod och tilltro till sig
själf, medan å andra sidan blott ondt kan väntas
af den usla godtköpslitteratur, som på detta
område genom tidningsannonser eller annorledes
utkolporteras. -- Bror E. Gadelius, professor vid Karolinska institutet, öfverläkare vid Stockholms hospital för sinnessjuka. Nordisk familjebok 1913. 

Wikipediaartikeln om Bror Gadelius påminde mig förresten om att jag nämnt honom tidigare här på bloggen. Hans bok om Gustaf Frödings själsliv var en viktig pusselbit i min hypotes om vad Sveriges psykiaterelit gör på sin fritid.

Edit: Se även Per Starbäcks blogg Krafsklotter för en liknande observation ifrån Donald Duck.

Tack till: Serievännen Per för bildrutan ur originalutgåvan, och grannen Lisa för hjälp med psykologiterminologi!

Ingen båtplats i "Ullåker" minsann!

UNT skriver idag om det kommande samrådet kring utvecklingen av åstråket mellan Islandsbron och Kungsängsbron. De nyheter som mest påverkar "Ullåker" är:

• Möjlig bilbro över Fyrisån vid Kungsängsesplanadens förlängning
• Att båtuppställningsplatsen väntas bli vid betongbassängerna på östra sidan Fyrisån. 

Vid artikeln i tryckt form hade UNT en grafik över åstråket mellan Islandsbron och Övre föret, där ett flertal namn hade knasat till sig:

• Kungsesplanaden istf Kungsängsesplanaden
• Kungsängsleden istf Kungsängsesplanaden (sammanblandning i brödtexten)
• Uppsala Sciens Park istf Uppsala Science Park 
• Hammarskjöls istf Hammarskjölds 
• Ullåker istf Ulleråker

Av dessa är det bara Ullåker som verkar vara en någorlunda återkommande felskrivning. 

En av de saker jag ville undersöka när jag först startade den här bloggen var, ifall Ulleråkersvägen tidigare hetat Ulls väg. Jag hade sett en grafik i UNT över dagvattennätet, där Ulleråkersvägen förbi Studenternas var utmärkt som Ulls väg. Den som känner lokalgeografin vet ju att Ulls väg ligger lite längre söderut.

Nå. Efter dagens skräckläsning drar jag nog slutsatsen att Ulls väg bara var ett tryckfel.

"Fjantig" revisited: vanföreställningar

Försök förstå dessa två citat om du kan:

"En fjantig yngling observerades i torsdags af polisen, strykande omkring på gatorna, följd hack i häl af en mängd pojkar." (Tidningen Kalmar 1900-08-25)

"Fjantig som vanligt" - patientjournal från 1905 (återgiven i Lundin, Tom (1999) "Guds åker vid Ulleråker - Begravningsplatsen vid Upsala Hospital och Asyl" (Uppsala. Psykiatrihistoriska muséet.)

En fascinerande sanning: Idag har allmänheten tillgång till bättre verktyg för att analysera 1800-talets språk, än specialisterna hade vid 1800-talets slut. Därför är det inte så konstigt om man, efter att ha stött på ett ord som verkar konstigt använt, som fjantig ovan, inte blir så mycket klokare av att slå upp en gammal ordbok:

"(vard.) eg.: mindre vetande, fnoskig; numera vanl.: narraktig. stollig, "fånig"; tillgjord, löjligt beskäftig o. viktig, fjäskig."  [Fjantig i SAOB, artikel till synes från 1924] Jag inser när jag skriver detta att jag tidigare missförstått och trott att artikeln och därmed "numera" var från 1900.

SAOB menar alltså att tillgjord (och liknande) är den vanliga innebörden av "fjantig" men att det finns ursprungliga betydelser som innebär något slags mental ohälsa. Det är väl närmast dessa innebörder som rimligtvis måste avses i båda citaten ovan.

Då kan man göra vad många lexikografer skulle göra idag; kolla upp faktiska användningar. Jag gör en sökning på ordet "fjantig" i tidningstext från förra århundradet via Kungliga bibliotekets tjänst för digitaliserade svenska dagstidningar.

Av 13 träffar utkristalliserar sig två distinkt olika användningar:

• Inom litteratur (såväl verk som kritik) finns 5 förekomster som alla tycks betyda "tillgjord"
• Inom alla andra typer av text avses istället något slags mental ohälsa, ofta vanföreställningar.
• Man kan inte utifrån förekomsterna säga att den ena användningen är mer ålderdomlig än den andra.
  

Så medan jag tidigare läst SAOB och inte blivit klokare på vad som egentligen skulle avsetts i journalcitatet ovan, kan jag nu tack vare KB:s webbtjänst bidra till hur SAOB-artikeln borde sett ut om den skrivits omkring år 1900:

(vard.)

1) mindre vetande, fnoskig, som lider av mental ohälsa såsom vanföreställningar;

2) I litterärt spr.: narraktig. stollig, "fånig"; tillgjord, löjligt beskäftig o. viktig, fjäskig.

Och de två citaten kan då förstås bättre:

"En yngling som senare visade sig lida av vanföreställningar observerades i torsdags af polisen, strykande omkring på gatorna, följd hack i häl af en mängd pojkar."

"Patienten lider av vanföreställningar som vanligt."

Man kan tycka det är förmätet att försöka förbättra ett så maffigt verk som SAOB, men under vinjetten "ordbok" vill jag försöka förstå udda användningar av ord som jag stöter på i äldre texter om Ulleråker.

Låt mig så avsluta med en mer modern användning av ordet fjantig, signerad en sen August Strindberg

DEN OKÄNDE.
Men du föraktade mig ibland också!

FRUN.
Ja, när du var löjlig! En förälskad man är
alltid löjlig! - Vet du vad fjantig är? - - - Det
är den förälskade! Som en tupp!
 (Till Damaskus av August Strindberg 1898)

Insania casus mortifer - Dödsorsak galenskap.

En liten språklig utflykt:

På sistone har jag gottat ner mig en del i Kungliga bibliotekets tjänst för digitaliserade svenska dagstidningar [om tjänsten]. Här kan man söka och läsa om historiska händelser i närmast realtid, som de beskrevs i tidningar ifrån 1700-tal till 1900-tal. Jag har nu föresatt mig att kolla upp användningen av några av de psykiatriska facktermer (som fjantig, dåre, idiot, osv) som jag som lekman tycker inte alltid fångats korrekt i Svenska Akademiens ordbok, SAOB.

Medan jag gjorde sökningar på det området i gamla tidningar stötte jag på följande språkliga och stilistiska pärla, som jag bara måste dela med mig av även om kopplingen till just Ulleråker tycks obefintlig. Lite "off topic" med andra ord.

Här följer ett par urdrag ur en skrivelse från Medicinalstyrelsen 1898, till en läkare som angett dödsorsak för en kvinna som dött av upprepat våld mot huvudet som "Insania casus mortifer" vilket på läkarlatin innebär att kvinnan avled av galenskap.

Till biträdande provinsialläkaren i Gefle distrikt E. S. Nylander.

Sedan medicinalstyrelsen som med anledning af det s. k. Norbergska målet anmärkt mot edert tillvägagående att ni, ehuru underrättad att aflidna Johanna Charlotta Lenströms död förorsakats af kroppsskada, utan att undersöka förhållandet eller ens se den döda kroppen, utfärdat dödsattest, däruti ni såsom dödsorsak uppgifvit "Insania casus mortifer" /.../ så har styrelsen från eder mottagit en vidlyftig skrift af den 27 i samma månad, hvaruti ni sökt försvara eder åtgärd.

/.../

Däremot kan medicinalstyrelsen ingalunda godkänna /.../ eder till försvar därför afgifna förklaring. De åberopade föreskrifterna gälla dödsfall, förorsakade af sjukdom, men Lenström har aflidit genom våldsam död till följd af kroppsskador af så svår beskaffenhet att hufvudskålen krossats och genomslagits. Att förklara dessa skador såsom en naturlig följd af en sjukdom måste anses orimligt.

/.../

Edert påstående i förklaringen att en person som befunnits död med krossad hufvudskål och flere sår i hufvudet skulle ha aflidit af en sjukdom, för hvilken ni under mer än 4 månader meddelat denna person läkarevård, eller att döden skulle ha varit en naturlig följd af denna sjukdom, fullt jämförlig med då en lungsotspatient dör af häftig lungblödning, och slutligen den egendomliga tolkning ni gifvit åt rådhusrättens för den tilltalade frikännande utslag, att genom detta utslag skulle vara ådagalagdt att eder uppfattning om Lenströms död såsom en följd af hennes sjukdom och helt och hållet utan annan persons skuld varit fullkomligt riktig och med verkliga förhållandet överensstämmande, finner medicinalstyrelsen ingalunda vara ägnade att mildra omdömet om edert begångna fel, utan tvärtom förråda ytterligare oförstånd.

Med hänsyn till hvad sålunda förefallit och anförts har styrelsen pröfvat rättvist att, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad dess ombudsman och fiskal i afgifvet tjänstememoral föreslagit, tilldela eder en allvarlig föreställning och varning för det stora oförstånd i läkarekallets utöfvande, som ni visat genom att afgifva i fråga varande dödsattest, utan att därtill under för handen varande omständigheter ha ägt befogenhet, och som dessutom ytterligare röjt sig i den af eder afgifna förklaring. (Ur Tidning för Wenersborgs stad och län, 1898-02-07)

Varför namnet Ulleråker?

Ulleråkers Bondkyrka, kan man säga så?
Bild från Wikipedia.

Apropå Ulleråkers allmänning som jag nämnde nyligen:

1931 fick Ulleråkers sjukhus sitt namn, inte för att det låg i den stadsdelen utan för att det låg i Ulleråkers härad. (Källa: "Historia om och kring Ulleråkers sjukhus - en bildkavalkad."). Stadsdelen Ulleråker fick sedan rimligtvis sitt namn ifrån sjukhuset.

Asaguden Ull på skidor.
Bild från Wikipedia

Namnet Ulleråkers härad dyker först upp 1304. Wikipedia vet att berätta:

Häradet, som år 1304 skrev Ullarakir hundare, har fått namn efter platsen vid Bondkyrkan nära Uppsala slott, där dess historiska tingsplats var belägen. Namnet kommer av den nordiska asaguden Ull och -åker med betydelsen helig kultplats. Bondkyrkan heter idag Helga Trefaldighets kyrka och är belägen omedelbart söder om Uppsala domkyrka. Nuvarande kyrkobyggnad är troligtvis den tredje på platsen och härrör från slutet av 1200-talet.

Sammanfattningsvis: Det vore fint ifall någon av våra lokala centerpartister kunde motionera för att flytta Helga trefaldighets kyrka till dess rättmätiga plats ... kanske i Lindparken?

Sjlagkraftiga norska psykiatrer

Vid något tillfälle har jag nämnt att många här på området frågar efter vägen. En gång mötte jag ett gäng muntra norska psykiatrer vid kiosken. De frågade efter vägen till avdelningen för behandling ved sjlag. Åtminstone lät det så i mina svenska ögon (med fejkad norsk transkription). Jag frågade så om de menade stroke, och skickade dem snart till Fenix-huset vid södra infarten.

Norska Wikipedia: Hjerneslag
Svenska Wikipedia: Slaganfall

Jag börjar bli nyfiken på om det finns ett reellt norskt inflytande på svensk psykiatri i allmänhet, för när jag av nyfikenhet lånade en kursbok i psykiatri på Ulleråkersbiblioteket var den en norsk bok översatt till svenska, Men det kan ju vara ett sammanträffande.

Länken mellan Ulleråker och Earl Grey? - Päron.

Idag hajade jag till när jag såg Bergamott bland päronsorterna i den gamla prislistan från tidigare inlägg. Bergamott är ju den citrusfrukt som smaksätter Earl Grey-te. Jag hade förvisso läst i Ulrica Larssons examensarbete att det även såldes exotiska plantor här, men i en så grov felklassificering såg jag potential för ett riktigt blogg-scoop.

Kan man tänka att sammanblandningen har att göra med att en bergamott ser ut som ett päron?
(Bild norpad från Wikimedia; i sin tur hämtad från Köhler's Medizinal-Pflanzen 1897)

Så jag styrde ivrigt stegen till SAOB, som brukar vara bra för att hitta ords lite äldre betydelser, där jag till min förtret fann två ingångar för bergamott:

• bergamott.sbst1 (en päronjävel), och  
• bergamott.sbst2 (en förbannad citrusfrukt).

Men nu hade jag väl inte behövt gå så långt, för i SAOL online anges båda varianterna på samma ställe: 

bergamott [-gamåt'] s. -en  -er * äckligt jävla päron; skit-citrusfrukt (SAOL XIII, svordomar tillagda av mig)

Min Nordisk familjebok från 1924 är däremot som vanligt lite mer enkelspårig

bergamott se p ä r o n h e l v e t e  (Nordisk Familjebok 1924; ni börjar se ett mönster)

Där var utgåvan från 1904 klart mer utförlig:

Bergamott, gruppnamn för en del små, runda jäfvla päronsorter. Det är ännu oafgjordt, om namnet syftar på Bergamo i Lombardiet eller Pergamum (Bergama) i Mindre Asien eller om det möjligen är en förvrängning af det turkiska "beg armoud" (= furstligt päron). Se vidare P ä r o n h e l v e t e. (Nordisk Familjebok 1904, mutatis mutandi)

Jaja. Den som vill veta hur bergamottpäron smakar hittar en "Cecilia el. sommarbergamott" som första päronträd på vänster sida nedanför backen mot den gamla trädgårdsmästarbostaden. (Larsson 2006; dock finns här en viss osäkerhet; från ett annat examensarbete på SLU förstår jag att dessa är två olika sorter; Anna Tandre 2008 bilaga 3)

Uppdatering: Det verkliga scoopet här är väl att det nu är helt acceptabelt att jämföra äpplen med päron, så länge man med äpplen avser s k Kina-äpplen (apel-siner, se SAOB om du inte tror mig) och då särskilt av bergamott-typ. Vilken typ av päron man behöver lägga i andra skålen lämnar jag som en övning för läsaren.

Fjantig - medicinsk term eller färgglatt språkbruk?

Läser i en gammal patientjournal från 1905: "Fjantig som vanligt".

I Svenska akademins ordlista från 1900 har ordet "fjantig" en innebörd som är väldigt lik dagens. Ung. "Tillgjord".

Färgglatt språkbruk eller en bortglömd medicinsk term?

[Fjantig i SAOB, med referens till SAOL 1900]

Ref: Lundin, Tom (1999) "Guds åker vid Ulleråker - Begravningsplatsen vid Upsala Hospital och Asyl" (Uppsala. Psykiatrihistoriska muséet.