Barnevogn i gartneriet

På en dansk blogg som heter I n 5 (eller Inge Five) finns en färgstark historia från en tidigare sommararbetande vårdare från Ulleråker om hur det gick till när en jätte ("to meter høy og fire meter bred") klädde sig i kvinnokläder och tryckte ner såväl medpatienter som besökare i sin barnvagn: "Titta, baby!"


[Läs mer här hos I n 5]

Hitler undangömd i Ulleråker på femtiotalet!

I början på femtiotalet bodde jag i Uppsala, och där "visste" många att Hitler ännu levde. Han satt "enligt pålitliga vittnen" undangömd på Ulleråkers sinnessjukhus!

Grannen Anders tipsar om folkloristen Ebbe Schön, som i sin bok Sjöjungfrur, stenhuggare och gnistapor (1997) skriver om att det finns många exempel på kända människor som trotts leva efter sin påstådda död. James Dean. Elvis Presley. Karl XII. Olof Palme. Osv.

En annan tysk nazistledare som däremot legat på svenskt mentalsjukhus tycks vara Gestapos grundare Hermann Göring, som i en period under mellankrigstiden ska ha legat "på en avdelning för våldsbenägna på Långbro sjukhus i Stockholm för morfinberoende". (Källa: Wikipedia)

Dubbelfel om/av Tranströmer

På en blogg hos Corren hittar jag en anekdot om Tomas Tranströmer, formulerad av en tidigare sjukhuspräst i Uppsala, som hade ringt upp författaren och sedermera nobelpristagaren för att be honom medverka i ett program för sjukhusets personal:

Men Tomas skällde ut mig efter noter och sa: "Du som är sjukhuspräst ska ägna dig åt patienterna och inte personalen. De kan göra vad de vill på sin fritid. Det kan inte patienterna!"

Tidigare sjukhusprästen Jakob ger sedan Tranströmer rätt, men:

För det första bör en sjukhuspräst, kanske särskilt inom psykiatrin, finnas där även för personalen. (Min egen lilla åsikt framförd här i all anspråkslöshet)

För det andra har det historiskt funnits mycket öppenvårdspatienter vid Ulleråkers sjukhus. Nog kan de göra vad de vill på sin fritid.

En tillbakablick av Nils Brage Nordlander

Jag landade av en händelse i Medicinhistoriska föreningens årsskrifter för 2009 och 2010. För mig var den stora behållningen att läsa ett referat av tidigare överläkaren Nils Brage Nordlanders (1919-2009) föredrag "Ulleråkers sjukhus - en tillbakablick", som han höll i Frödingsalen 2008 (Ref: Bo Lindberg (red) 2009. Medicinhistoriska föreningens årsskrift. s. 12-14)

Överläkare Nils Brage Nordlander vid invigningen av nya medicincentrum 1967
Bild från Upplandsmuseets samlingar, under "CC BY-NC-ND 2.5"

Nyheter för mig här var:
* Dels att patienterna till asylen hämtades från Stockholm (efter 1939[?] och skickades hem igen när landstinget tog över vården från staten 1967) (ss. 13-14)
* Dels att en byggfirma har övertagit marken i Ulleråker från Landstinget, men det bör handla om de delar av Ulleråker som redan bebyggts under 1990- och 2000-talen. (s. 14)

Sammantaget är referatet en koncis sammanfattning av Ulleråkers historia från forntid till framtid.

Vem är vem i Ulleråker 8: Med Bernhard Jacobowsky på nation

Ett möjligt scoop jag hoppades på ett tag, var att se vilka nationer som haft inspektorer med anknytning till det numera ökända Statens institut för rasbiologi som fanns i Uppsala (1922-1958). Om någon nation hade haft Herman Lundborg som inspektor, exempelvis, kunde man ju gjort en snaskig grej av det. Men tyvärr har jag inte hittat något sådant exempel.

Däremot har jag hittat ett exempel på någon från Ulleråkers sjukhus (eller någon tidigare inkarnation) som varit inspektor: Bernhard Jacobowsky vid Göteborgs nation 1952-1960

Källa för det här inlägget var Wikipedia, där jag även oväntat läser att Bernhards bror Vilhelm Jacobowsky (1896-1986) 1966 donerade 13.000 volymer judaica (böcker om judar och judendomen) till Uppsala universitetsbibliotek.

Vem är vem i Ulleråker 7: Nykterhetsvännen Frey Svenson

1907-1908 höll Frey Svenson en del föredrag vid kurser arrangerade av nykterhetsrörelsen, bl a i Östergötland och Dalarna. Ett exempel ur tidningen Kalmar 1907-02-20:

Ett Uppsalamöte for tvångsinternering af alkoholister.  

I söndags afton hölls i  Uppsala i Lutherska missionshuset ett massmöte för diskuterande af frågan om tvångsinternering af alkoholister. Prof. Frey Svensson, som höll inledningsforedraget, betonade vikten af sådan internering till skydd för samhället. (källa; läs mer långt ner i högerspalten)

1913 ville förbudsrörelsen ha Afton-Tidningen, grundad 1910, som organ. 100.000kr behövdes för att lösa ut tidningen. 10.000 av dessa medel fick man från Prof. Frey Svenson och hans maka. (ref 1, ref 2)

Del av Afton-tidningens löpsedel, 1910.

Se även: "Bättre varningstexter på tobakspaket" för exempel på Gustaf Kjellbergs bidrag på samma område, 20 år tidigare.

Vem är vem i Ulleråker 6: Moltas Eriksson -- och Magnus Uggla(!)

Magnus Uggla fick nyligen en del uppmärksamhet för hur han hånade Norge i Idrottsgalan 2010.

Lite roligt då att detta är en bearbetning av Moltas Erikssons "Norgesången" från Mosebacke Monarki 1968:

Och Moltas Eriksson (1932-1988), han var till vardags psykiater vid Ulleråkers sjukhus.

Vem är vem i Ulleråker 5: Frey Svensons tjänstebostad?

Psykiatrihistoriska museet är beläget i en niorummare på övervåningen i detta hus:

Administrationsbyggnaden vid Upsala Asyl. Huvudentrén låg
tidigare där det nu finns två små fönster mitt på framsidan av huset.

Enligt uppgift från museet självt har denna niorummare tidigare varit en tjänstebostad för överläkaren -- medan övrig personal på asylen bodde i vindsrummen på de olika husen. Nedre våningen på samma hus ska ha använts till asylens administration.

I kraft av professor och överläkare av 1:a klass får man förmoda att Frey Svenson kan ha  bott i denna nia.

Sällan har jag nog blivit så arg (läs: avis) över någon uppgift jag fått nys om i Ulleråker!

Sockerbiten och höghuset

Escape pod?

Någon gång har jag funderat på vad den lilla "sockerbiten" på utsidan av höghuset Emmy Rappes väg 10 är för något. Två våningar hög, kanske 10x10 meter.


En separat uppburen flygel på ett ultramodernt medicincentrum vid ett psykiatriskt sjukhus 1967? Kan det ha att göra med någon nydanande behandlingsform?

Kuben ifråga till vänster i bild.
Till höger: överläkare Nils Brage Nordlander vid invigningen av nya medicincentrum 1967
Bild från Upplandsmuseets samlingar, under "CC BY-NC-ND 2.5"

Så igår när solen låg precis rätt på kunde jag se "svarta tavlan" på norra väggen. Med andra ord tycks det varit en vanlig föreläsnings-/konferenslokal. Nu undrar jag istället vad salen hette.

Notera också på bilden hur hela högersidan av byggnaden saknas; denna flygel som bl a kom att inhysa psykakuten, byggdes först 1974.

I det här höghuset har tidigare funnits neurologiska forskningsprojekt som använt försöksdjur som råttor och makaker. Jag frågade häromdagen på psykiatrihistoriska museet och fick besked att dessa inte längre finns kvar.

Däremot vet jag att bl a polisen och Försvarsmakten tränat spårning här under det senaste året. Vissa dagar har man kunnat se polisens hundpatrullbilar här, nyligen kunde man se bilar från Försvarsmakten här, och man kan än idag se kamouflagemålade kaffemuggar märkta SFAB runt huset.

Vem är vem i Ulleråker 4: Frey Svenson - Läroboksförfattaren

Runt 1908 startades den första statliga mentalskötarutbildningen i Sverige. Tidigare hade skötarna, som patienterna i första hand träffade, ingen formell utbildning. 1907 hade professorn i psykiatri Frey Svenson publicerat första upplagan av sin lärobok: Lärobok i sinnessjukvård.


Just den här boken känner jag att jag vill lägga vantarna på. Om inte annat väntar jag mig att den kommer att ge en hel del insikter till mitt lilla ordboksprojekt.

Hos Psykiatrihistoriska muséet finns nu en boksamling om bl a psykofarmaka; kanske kan jag hitta boken där på torsdag.

Vem är vem i Ulleråker 3: Frey Svenson och Gustaf Fröding

Vad Sveriges psykiatriska elit gör på sin fritid? De skriver drapor där de river varandras litteraturhistoriska insikter i spillror. 

När Gustaf Fröding var intagen på Upsala Hospital hette hans behandlande läkare under ett par perioder Frey Svenson. Då denne inte bara var psykiater utan även en redan publicerad författare av skönlitteratur (Lytta själar 1898 och Via Dolorosa 1899), var han tämligen väl lämpad att avgöra när skalden var banbrytande och när han bara gaggade. Och det var sannerligen inte en trivial uppgift!

Det okritiska struntdiktandet var nämligen ett sjukdomssymptom hos Fröding, men när Fröding kunde producera texter som levde upp till hans egna kritiska sinne, då var han en lysande föregångare inom den moderna dikten.

Ett exempel på denna distinktion finns i inledningen till boken "Dikter från Hospitalet" (Eva Jonsson (red) 2005, Svenska Vitterhetssamfundet), som citerar Gustaf Frödings journal från den 8 december 1899. Vid det här laget hade han varit intagen nästan ett helt år och hade nu varit:

ovanligt kry; suttit uppe och skrifvit poesi t.o.m. värdig Gustaf Fröding. I allmänhet sysslar han mest med bibeltolkning och abstrakta spörsmål t.ex. jaget, tillvaron, världsalltet o.d. abstrakt taget. Sådana hugskott som försök till utredning af räkneordens uppkomst uppdyka äfven, ej alltid vittnande om så god kritik. (s. 18)

Ett exempel på hur omdebatterat det är ifall vissa av Frödings verk är briljanta eller bara dravel, finns i "Fröding och kärleken" av Johan Cullberg (2004, Natur och Kultur).

Bror Gadelius, en av 1900-talets mest inflytelserika psykiatrer, skrev 1927 boken Skapande fantasi och sjuka skalder - Tegnér och Fröding. Avsnittet om Fröding är långt mindre inträngande än det som handlar om Tegnér. Gadelius slår dock fast att Frödings lidande till art och förlopp var schizofreni, även om spritmissbruket var en utlösande komponent. I ljuset av schizofrenidiagnosen kan han också förklara Frödings onormala beteenden. Gadelius illustrerar hur diktningen drabbas med dikten "En ghasel", där den rytmiska upprepningen av ordet "gallret" har ett stereotypt drag och visar hur Fröding kämpar med sin smygande schizofrena sjukdom redan i trettioårsåldern. Att upprepningarna uttrycker det persiska versmåttet ghasel hade undgått honom.

Men med bakgrund mot att Fröding togs omhand av en såpass väl beläst läkare (om än inte 100% av tiden på hospitalet) framstår det som en ren skröna, det som jag tidigare citerat här:

Patienten sämre i dag, tror sig vara stor poet.

För övrigt blev Frey Svensons son Torsten S:son Frey precis som sin far professor i psykiatri. Och precis som sin far publicerade han en analys om Frödings psykologi. Sådan far, sådan son:

Svenson, Frey (1916). Gustaf Frödings diktning - bidrag till dess psykologi. Stockholm, Bonnier. 

S:son Frey, Torsten (1960). Om Gustaf Frödings psykiska sjukdom. Ur Värmland förr och nu. Meddelanden från Värmlands fornminnes- och museiförening, 58.

Vem är vem i Ulleråker 2: Frey Svenson i Svenska fotbollsförbundet

Professor Frey Svenson (1866-1927) var vice ordförande i Svenska fotbollsförbundet, där han bland annat agerade manager 1916. Detta var dock inget stort år inom svensk fotboll.

Frey Svenson på bild norpad från Rankopedia.
EDIT: Detta kan också vara någon annan.

Frey Svenssons väg ligger ju på ena sidan av det gamla Centralköket i Ulleråker. På andra sidan köket har någon satt en klisterlapp med ett överkryssat SvFF. Vad handlar det om?

[Frey Svenson i Nordisk familjebok (1918)]

Vem är vem i Ulleråker 1: den s k Frey Svenssons väg

För länge sedan aviserade jag en radda notiser om vilka som döljer sig bakom gatunamnen i Ulleråker. 

Här finns en kortare vägbit som fått namnet Frey Svenssons väg, efter professorn i psykiatri, författaren och vice ordföranden i Svenska fotbollsförbundet, Frey Svenson.

Frågan fortfarande obesvarad; vem var Frey Svensson?

Då huvudregeln brukar vara att man ska stava namn som personen själv hade det varit tursamt om man istället valt att kalla vägen:

Jasså, den kände psykiatern, författaren och fotbollsvännen  Frey Svenson!

Det här är inte något skrivfel på skylten, utan fanns med redan när gatunamnet antogs 1991. Så en tvådelad fråga att fundera på ett tag, är:

1. Var det så noga kring 1900-talets början hur man stavade sitt namn?
2. Om man upptäcker att ett gatunamn alltid varit felstavat och därmed kanske inte riktigt hedrar dess namngivare så som det var tänkt, borde man då anmäla det till typ Gatukontoret?

Med rödpenna har jag här markerat Frey Svenssons väg på en stackars karta.

Risken med ett sådant förfarande är väl att någon ska komma och bygga om den stackars vägen till ... du gissade det, en cykelväg.

Nu vill jag inte på något sätt uppmana till kravaller i stil med dem i London i sommar, men tänk om vi skulle smyga ut i våra Guy Fawkes-masker och ställa gatskylten (det finns bara en) tillrätta medelst maskeringstejp eller tipp-ex! Som aktivisterna i det ockuperade huset Kajan konstaterade förra året: det räknas knappast som skadegörelse om man lagar något utan tillstånd.

Fortsättning följer ... redan imorgon!

Sundgren och Lundborg och Asylen

Som av en händelse slås jag av att jag läst att Gunnar Sundgren och Herman Lundborg, huvudpersonerna i två av mina senaste inlägg [1, 2], arbetade ihop på 1920-talet, och att det kanske kunde ge någon ledtråd till när Sundgren fotograferade på Ulleråkersområdet där Lundborg tidigare arbetat. Därmed kunde man kanske finna en närmare datering av den här bilden.

1927 fick Gunnar Sundgren anställning på Rasbiologiska institutet under Herman Lundborg. Jag läser i boken "Uppsala på hovfotografens tid - en bok om Gunnar Sundgren och hans bilder av Uppsala, staden och människorna" av Lars Lambert (2009, Kornhuset) men hittar inga direkta referenser till hospitalet, Ulleråker eller Asylen.

Däremot hittar jag följande citat av fotografen Sundgren om rasbiologen Lundborg:

Om sin förutvarande chef skrev Sundgren senare: "Han var djupt begeistrad i den nordiska rasen. Ljuva långbenta blondiner mättes och fotograferades i tusental och likaså svenska karlar, med smala huvuden som också var deciderat långskalliga, gärna 180-190 i strumplästen. Med förtjusning reste han till Tyskland och föreläste om dom och visade upp dom i skioptikon ... Det undras mej om inte Herman Lundborg i sin fanatism påverkade den tyska mentaliteten och bidrog till nazismen."

Fönster och flygel för Fröding - foton

Översta hörnet till vänster; något av de två fönstren

Hitersta hörnet, något av de två fönstren på höger sida

Det som allmänt betecknas Gustaf Frödings rum ska alltså vara något av de två fönstren i hörnet på översta våningen på denna byggnad. Oaktat att han mestadels bodde på mittenvåningen under sin tid på Upsala hospital julen 1898-1905.

Om någon skulle vilja använda dessa bilder, exempelvis på Upsaliana, är det helt OK, men länka gärna tillbaka hit. :-)

Min absurda jakt på Frödings fönster

Det är inte ofta, men ibland inser man att det man tar sig för bokstavligen kunde tagits ur en sketch av Monty Python. De gjorde ju en gång ett avsnitt av sin flygande cirkus med titeln:

How to recognise different types of trees from quite a long way away.

(Det första trädet där passar ju också bra i Ulleråker: No 1. The Larch)

Läsaren Omar frågade nämligen nyligen om jag vet var exakt skalden Gustaf Fröding satt när han var inlagd på hospitalet 1898-1905.

I Johan Gullbergs bok "Fröding och kärleken" finns en bild av uppsalafotografen Lennart Engström, som visar Gustaf Frödings fönster vid Upsala hospital. Det man ser i bilden är ett fönster genom vilket skymtas fyra stycken träd. Dessutom syns en horisontlinje som antyder att bilden är tagen österut. Tyvärr finns ingen årtalsangivelse men med tanke på att Engström föddes 1953 gissar jag att bilden inte är mer än 30-40 år gammal.

Så jag bestämde mig för att leta efter dessa träd i parken nedanför hospitalet,

Längst till höger står en gran, till vänster om den två lövträd i fil.Om dessa är en björk och en kastanj kan man dra slutsatsen att Frödings rum fanns nära sydöstra hörnet av Vingmuttern, i nära anslutning till det som idag är friskolan Kajan.

Senare hittar jag facit i Uppsala universitetsbiblioteks online-utställning: "Gustaf Fröding; att en gång bli den rätte mannen för det rätta ordet". Där kan man finna att:

• 1898 bodde Fröding i ett rum på andra våningen i södra flygeln, som på den tiden hyste manliga förstaklass-patienter.
• Strax innan utskrivningen 1905 flyttades han till ett rum på tredje våningen.
• Det är detta andra rum som idag anses som Frödings rum. Men där satt han alltså bara en kortare tid.

Lärdomar:

• Frågan om var Fröding satt har inte ett enda slutgiltigt svar, utan två. (Och inget av dem innefattar Asylen, vilket jag inledningsvis hade gissat)
• Om man medelst en bild försöker lista ut vilka träd som Fröding såg, finner man sig snart i en Monty Pythonesk absurditet.
• Det smartaste är nog att vända sig till psykiatriska muséet och fråga dem om exakt vilka rum det gäller.

"10 förslag på platser"

En konstnotis med mer koppling till Kronåsen än Ulleråker:

UNT hade igår en artikel om konstnären Jan Svenungsson, om hans granitplakett i marken vid Uppsala slott. I artikeln nämns också ett tidigare projekt "10 förslag på platser" där konstnären retuscherat bort tio Uppsalalandmärken från foton.

Klicka här för alla 10 bilder - den första visar Kronåsen utan Sten Sture-monumentet.

Han erbjuder också kommenterade versioner av fyra av bilderna, för den som föredrar att ha facit till hands.

En naken Sven-Bertil Taube?

Det ryktas i parkerna att fontänen Solglimt, i parken nedanför Gode Herdens kapell, ska vara modellerad efter sångaren och skådespelaren Sven-Bertil Taube.

Bild från Wikipedia,

Artist var Astri Taube, Sven-Bertils mor. Den föreslagne modellen föddes 1934 och var således 11-12 år när statyn invigdes 1946.

Fontänen donerades av dödsboet efter tidigare sjukhuschefen professor Frey Svensson (källa: Österberg 1999, Historia om och kring Ulleråkers Sjukhus - en bildkavalkad, Psykiatrihistoriska muséet i Uppsala)

Tipstack: Grannen Stina.

Bättre varningstexter på tobakspaket!

Ibland diskuteras att bättre varningstexter på tobakspaket skulle kunna få folk att avhålla sig från tobak. Efter att ha läst ett referat av en föreläsning av professor Gustaf Kjellberg 1891 vill jag föreslå följande varning:

Eller den kanske något mindre slagkraftiga:

Den här skrämmer nog knappt någon till avhållsamhet:

Det enda i Gustaf Kjellbergs gärning som är fullständigt kontraproduktivt och närmast för tankarna till Marlboromannen är:

Nåväl. Den som är intresserad av 120 år gamla avvänjningslärdomar gör gott i att läsa följande referat i Dalpilen:

Att texten är rent fysisk svajig säger ingenting om dess psykiatriska vederhäftighet.
Dalpilen 1891-11-20.

Ulleråker i skönlitteraturen 4 - Hundraåringen av Jonas Jonasson

Grannen Bo tipsade i en kommentar nyligen om att Allan Karlsson varit på Ulleråker. För den som läst den bitvis mycket mysiga alternativhistoriska boken Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann av Jonas Jonasson (Piratförlaget 2009), framstår detta som högst rimligt.

På s. 40-41 i pocketutgåvan (Pocketförlaget) åker Allan Karlsson in på Rättspsyk i Uppsala på 1920-talet. På s. 72 kallas detta "det där dårhuset i Uppsala" och på s. 181 avger Allan själv recensionen:

Allan sa att han kände till ett bra dårhus i Sverige om pastorn framöver skulle komma till någon form av insikt.

Författaren Jonas Jonasson  berättade nyligen på Sommar i P1 om hans erfarenhet av att gå in i väggen. Men om han har någon personlig erfarenhet av Ulleråker syns åtminstone inte det i boken.

I boken förekommer figuren rasbiologen Bernhard Lundborg, som i verkligheten motsvarades av Herman Bernhard Lundborg, som från 1903 var docent i psykiatri och neurologi samt hospitalsläkare i Uppsala. 1915 blev han även docent i rasbiologi och medicinsk ärftlighetsforskning här. 1922-1935 var han chef för Statens institut för rasbiologi under dess glansdagar.

Därmed finns det också en intressant ingång för efterforskningar om rasbiologiska studier i Ulleråker 1900-1935.

Uppdatering: Ett av denne Herman Lundborgs första bidrag till forskningen i Ulleråker var förresten ett arbete om just utbrändhet, hos småskolefröknar, vilket möjligen bidrog till att ifrågasätta den tidigare så trubbiga diagnosen hysteri. (Lundborg (1902): Om sinnessjuka lärarinnor jämte kort överblick öfver småskolelärarinnors ställning i Sverige. En Socialmedicinsk studie. Hygiea LXIV, ss446-455) (via Svedberg (2002), se kommande postning)

Jag vill tacka grannen Bo för ett spännande och roligt tips!