Vilse i Ulleråker: Var bor jag?

Ibland kan det hända att någon frågar efter studentboendet på Ulleråkersvägen 1, nära Lundellska. Då ska man fråga sig om adressen verkligen stämmer. Och så kan man upprepa frågan.

Så kan det visa sig att adressen mycket riktigt är helfel, när man just skickat den stackars vilsne bilisten norrut och en tjej kommer springande från Frey Svenssons väg 1 söderifrån, och ropar: Det är mig de letar efter!

Så kan det gå. Om man inte vet på vilken väg man bor.

Bevara Björkallén vid Genetikcentrum!

Om läsaren ursäktar en kort botanisk utflykt söderöver till Ultuna och Bäcklösafältet:

Bloggen Scribo dokumenterade i höstas något extremt coolt med björkallén längs Dag Hammarskjölds väg vid Genetikcentrum: Björkarna är tagna från norr till söder i Sverige, och sedan planterade i samma ordning i allén. Därför förbereder sig träden för vintern i tur och ordning, så att när träden längst i norr tappat alla sina löv råder fortfarande riklig grönska i söder.

[Scribos bilder måste ses!]

Ingenting säger att själva björkallén ska vara hotad, men UNT har skrivit om diskussioner mellan Akademiska hus och Besqab om att exploatera just detta område.

– Man kan ju ta ner alla träd och rulla ut en matta med hus som det ofta görs när det byggs nya bostadsområden i dag. Men det är inte vår ambition, säger David Carlsson. (Fastighetschef hos Akademiska hus)

I denna enkla karta illustreras byggplanerna i blått, allén i gult-grönt. Som synes finns risk för konflikter mellan eventuella nya bostäder och en fantastisk allé:

Dag Hammarskjölds v och norr till söder:
Veterinärv, Genetikv, Bäcklösav, Ultunaallén.

Den norra halvan av det blå området sammanfaller också med en rätt fantastisk park som omger Genetikcentrum. Det vore verkligen synd ifall den ambition att bevara träd som uttrycks av Akademiska hus i UNT skulle falla bort och all denna unika växtlighet rivas ner. Statliga Akademiska hus har ju inget verkligt intresse att bevara träd, så efter en eventuell försäljning lär det bli upp till kommunen (genom detaljplan osv) och Besqab att avgöra vad som blir kvar och vad som faller.


Uppdatering: Se även denna notis från SLU om den faktiska försäljningen

Ännu mera jogging i faggorna: Vår Ruset 26 maj

Torsdag den 26 maj kl 19 går Vår Ruset. Precis som Blodomloppet startar det vid Kap, löps uppför backarna längs Ulleråkersvägen, men svänger sedan ner till ån före Gustaf Kjellbergs väg/Henry Säldes väg. Således gäller precis som vid Blodomloppet att bästa picknickplats torde vara vid Gustaf Kjellbergs väg 2.

Uppdatering: OK, jag ägnade alltså ett helt blogginlägg åt att korrekturläsa Skandisloppets karta. Då måste jag väl ändå få påpeka att "Vår Ruset" är ett ganska udda namn, så att säga en sär skrivning, och att "Vårruset" hade varit rimligare. Det är väl ändå så det uttalas. Men så har de också en ganska sär konferencier i Peter Siepen.

Quiz-dags igen!

Luftigt!

Är detta:
1. Tidig experimentell behandlingsform för klaustrofobiker?
X. Promenadgång för oroliga kvinnor vid asylen?
2. Det gamla sommarköket?

Onsdag: Majas alfabetssånger på Ulleråkersbiblioteket

Ett lokalt evenemangstips: På onsdag 25 maj kl 14 framför Linnékvintetten och elever från Uppsalas musikklasser Majas Alfabetssånger på Ulleråkersbiblioteket.

Bleckblås och kör blir det
Bild från Wikipedia

Fri entré.

[Läs mer]

Segregation och områdesbeteckningar. "Intill Sunnersta".

Ofta tror jag att området Ulleråker skulle må bra av mer blandade upplåtelseformer. Därför ser jag också så småningom fram emot att Landstinget ska sälja av mark och att Uppsalahem ska börja bygga här. Bostäderna i området består till en stor majoritet av bostadsrätter och studentlägenheter (även om det finns ett fåtal hus och hyresrätter). Denna fördelning tycks också i någon mån stänga ute en del grupper från området. (Fotnot: Då tänker jag närmast på ensamstående föräldrar och på utomeuropeiska invandrare)

I SOU 2006:73 "Den segregerande integrationen - Om social sammanhållning och dess hinder" skriver Masoud Kamali (red) bland annat om hur boendeformerna skiljer sig mellan olika delar av sydvästra Uppsala, och hur det påverkar människornas bild av sina områden.

Trots att området "Södra Valsätra" i sin helhet består av hyreslägenheter i flerbostadshus beskrivs Valsätra, av nästan alla intervjuade, som ett högstatusområde, eftersom de andra tre delarna domineras av småhus. En intervjuperson som bodde i ett av Gottsundas perifera område, officiellt benämnt Södra Gottsunda, ville i stället kalla det för "Norra Sunnersta". (SOU 2006:73, s. 224)

Det senaste i denna trend var den mäklare som nyligen försökte sälja en lägenhet på Cellovägen 32 -- som rimligtvis måste beskrivas som centralt i Gottsunda -- under områdesbeteckningen "intill Sunnersta". (Tipstack: Elin)

Gottsunda heter numera "Intill Sunnersta", enligt denna mäklare.

Fotnot: Mäklaren i fråga har senare efter påtalande ändrat områdesbeteckningen till det korrekta Gottsunda och menar att det första var en felskrivning.

Hela och halva rum

(Varning: Något off-topic, även om diskussionen bygger på lägenheter i Ulleråker.
Ska också påpeka att detta på intet sätt är ett påhopp på dem vars lägenheter består av enbart hela rum)

Någon som vet hur ett helt respektive halvt rum definieras?

Jag har (som många andra) förundrats över att vissa rum beskrivs som halva och andra som hela, på till synes godtyckliga grunder. Till exempel kan jag inte se något uppenbart skäl till att lägenheten på s. 16 i "Bofakta Bostadsrättsföreningen Lindparken, Kronåsen Uppsala"  ska räknas som 3 1/2 rum medan den på s. 20 räknas som 5 rum. Tillåt mig utveckla:

5 rok. (alt 3 + 2 halva + kök)

3 1/2 rok (alt 4 rok)

Den andra modellen av lägenhet brukar också säljas som en 4:a av diverse mäklare.

I högstadiet fick jag lära mig att ett rum för att räknas som rum måste vara minst 7kvm. Någon annan tycks ha lärt sig "minst 9kvm". Boverket räknar ett rum som minst 7kvm, men bara för statistiska ändamål. Statistiska centralbyrån å andra sidan har vid något tillfälle i stället använt måttet minst 6kvm. Enligt dessa definitioner bör faktiskt alla rum i lägenheterna räknas som just rum och den mindre lägenheten alltså vara en 4 rok.

En annan definition på rum: ”utrymme i byggnad som är beträdbart och begränsat på alla sidor av golv, väggar och tak” utan restriktioner i storlek (Enligt ”Plan- och byggtermer 1994” från Terminologicentrum, återgivet av Boverket).

Lägg särskilt märke till att i båda fallen har vardagsrummen identiska öppningar till köket. Om man då antar att öppningen mellan vardagsrum och kök i den mindre lägenheten är så stor att vardagsrummet inte kan räknas som ett rum, ja då måste också nödvändigt den större lägenheten räknas som färre än 5 rok.

Finns det då någon lösning på denna gordiska knut?

Uppdatering: Kan det helt enkelt vara så, att då det inte finns någon entydig distinktion mellan halva och hela rum är det upp till säljare och köpare (eller hyresvärd/hyresgäst) att själva formulera en beskrivning av lägenheten eller huset, där antalet rum är en faktor, och halva rum är mer av en informell företeelse?