Wednesday, September 7, 2011

Vem är vem i Ulleråker 3: Frey Svenson och Gustaf Fröding

Vad Sveriges psykiatriska elit gör på sin fritid? De skriver drapor där de river varandras litteraturhistoriska insikter i spillror. 
När Gustaf Fröding var intagen på Upsala Hospital hette hans behandlande läkare under ett par perioder Frey Svenson. Då denne inte bara var psykiater utan även en redan publicerad författare av skönlitteratur (Lytta själar 1898 och Via Dolorosa 1899), var han tämligen väl lämpad att avgöra när skalden var banbrytande och när han bara gaggade. Och det var sannerligen inte en trivial uppgift!

Det okritiska struntdiktandet var nämligen ett sjukdomssymptom hos Fröding, men när Fröding kunde producera texter som levde upp till hans egna kritiska sinne, då var han en lysande föregångare inom den moderna dikten.

Ett exempel på denna distinktion finns i inledningen till boken "Dikter från Hospitalet" (Eva Jonsson (red) 2005, Svenska Vitterhetssamfundet), som citerar Gustaf Frödings journal från den 8 december 1899. Vid det här laget hade han varit intagen nästan ett helt år och hade nu varit:
ovanligt kry; suttit uppe och skrifvit poesi t.o.m. värdig Gustaf Fröding. I allmänhet sysslar han mest med bibeltolkning och abstrakta spörsmål t.ex. jaget, tillvaron, världsalltet o.d. abstrakt taget. Sådana hugskott som försök till utredning af räkneordens uppkomst uppdyka äfven, ej alltid vittnande om så god kritik. (s. 18)
Ett exempel på hur omdebatterat det är ifall vissa av Frödings verk är briljanta eller bara dravel, finns i "Fröding och kärleken" av Johan Cullberg (2004, Natur och Kultur).
Bror Gadelius, en av 1900-talets mest inflytelserika psykiatrer, skrev 1927 boken Skapande fantasi och sjuka skalder - Tegnér och Fröding. Avsnittet om Fröding är långt mindre inträngande än det som handlar om Tegnér. Gadelius slår dock fast att Frödings lidande till art och förlopp var schizofreni, även om spritmissbruket var en utlösande komponent. I ljuset av schizofrenidiagnosen kan han också förklara Frödings onormala beteenden. Gadelius illustrerar hur diktningen drabbas med dikten "En ghasel", där den rytmiska upprepningen av ordet "gallret" har ett stereotypt drag och visar hur Fröding kämpar med sin smygande schizofrena sjukdom redan i trettioårsåldern. Att upprepningarna uttrycker det persiska versmåttet ghasel hade undgått honom.
Men med bakgrund mot att Fröding togs omhand av en såpass väl beläst läkare (om än inte 100% av tiden på hospitalet) framstår det som en ren skröna, det som jag tidigare citerat här:

Patienten sämre i dag, tror sig vara stor poet.
För övrigt blev Frey Svensons son Torsten S:son Frey precis som sin far professor i psykiatri. Och precis som sin far publicerade han en analys om Frödings psykologi. Sådan far, sådan son:
Svenson, Frey (1916). Gustaf Frödings diktning - bidrag till dess psykologi. Stockholm, Bonnier. 
S:son Frey, Torsten (1960). Om Gustaf Frödings psykiska sjukdom. Ur Värmland förr och nu. Meddelanden från Värmlands fornminnes- och museiförening, 58.

No comments:

Post a Comment