Lunchtips

Anas café

På tisdagar serverar Anas café i Kronparksgården thaimat och sushi. På onsdagar persisk mat. Detta utöver den ordinarie menyn med pajer, sallader mm.

Gottsunda kommundel - 1986 till 2002

Jag vill bara påpeka att mellan 1986 och 2002 hörde Ulleråker till Gottsunda kommundel, men Uppsalas kommundelsindelning upphörde 2003 när Knivsta blev en egen kommun.

Tanken väcktes när jag ögnade "Gottsunda i fokus -- en kvalitativ studie av ungdomars upplevelser till det egna bostadsområdet", en arbetsrapport från Tedi Issajanian vid Kulturgeografiska institutionen vid Uppsala universitet, april 2011.

"Gottsunda är egentligen en kommundel som omfattar totalt fem stadsdelar, däribland just bostadsområdet som står i fokus i denna studie. De övriga stadsdelarna är Ulleråker, Ultuna, Vårdsätra och Sunnersta. Administrativt är de ovannämnda områdena knutna till kommundelen Gottsunda. Å andra sidan har dessa stadsdelar både skilda karaktärer och är även geografiskt avskilda från varandra. Exempelvis kännetecknas Sunnersta i huvudsak av höga inkomsttagare, bosatta i villor." (Issajanian 2011, s. 9). 

Issajanian refererar här till en publikation från 1997, men efter det har alltså kommunen reformerats och kommundelarna försvunnit.

MTB-O: Varning för vilsna cyklister i svampskogen!

Längs Gula stigen, dels vid korsningen Dag Hammarskjölds väg/Vårdsätravägen, dels vid Bäcklösa, finns skyltar som varnar för en Mountainbike-orientering som går av stapeln på lördag 1 oktober. Oklart om banan går här eller om de bara vill varna för vilsna cyklister i svampskogen.

Om jag förstår inbjudan rätt kan nyfikna/nybörjare anmäla sig att åka i klassen "Öppen-kort". Kostar 90 kronor och ska fungera att köra med en "vanlig standardcykel".

Några länkar:

• Inbjudan
• IF Thor - arrangerande förening
• Detaljerad tävlingsinformation

Dagens ungdom

Ibland är detta en fotoblogg. Idag är ett sådant tillfälle, då jag kan bjuda på en bild som jag valt att kalla:

Dagens ungdom

Bild tagen vid Ekuddenskolan en förmiddag i september.

Månadsfärska bilder från höghuset

Med jämna mellanrum är det någon som tar sig för att känna på dörrarna till höghuset på Emmy Rappes väg 10, för att smyga in och insupa atmosfären från det gamla medicincentrum. En ofta olaglig aktivitet som kallas Urban Exploration.

Nu senast kan signaturerna Kimmy och Tammy bjuda på två album med månadsfärska och ganska stämningsfulla bilder därifrån:

• Album 1 - med fr a Sjukgymnastik samt huvudentrén
• Album 2 - som jag anar är fr a psykakuten, där det sista arbetsschemat är uppskrivet för Tisdag 27 feb 2007. 

Var det i den vevan som avdelningarna flyttade till Kronparksgården tro? Jag tycker mig minnas att jag sett patienter på balkongerna i låghuset under sena 2007/2008, så jag antar att inte hela huset var utrymt i februari det året.

Kimmy och Tammy har också några filmer: här och här.

Bändelkorsnäbb på film

Den som fortfarande är nyfiken på vad alla fågelskådare vid kiosken fått chansen att uppleva kan ta en kvick titt på denna film; Bändelkorsnäbbar i "våra" lärkar.

Radikala rön: rauk!

Q: Vad kallar man en vit monolit av gotländsk sandsten, omgiven av vatten?

A: Rauk. Eller Kronkällan då.

Såsom exempelvis rauken Hoburgsgubben,
här på bild från Wikipedia enl. "CC BY-SA 2.0"

Kronkällan är ju för bövelen vit!

Häromdagen sökte jag lite ytterligare information om Kronkällan (1994), István Vargas fontän i Lindparken.

Jag lade märke till något som inte slagit mig förr: Den är ju uppförd i Gotländsk kalksten, och är därför alltså VIT!! Om man studerar denna bild från när den uppfördes, ser man att stenblocken runt omkring (som idag fortfarande är nästan vita) är i samma färg och material som själva kolonnen. Bänkarna och fontänens periferi är också i samma färg, men måhända inte samma material.

Kronkällan i somras; nära nog svart.

Så då uppstår frågorna: Patina eller alger/smuts? Gör det någon skillnad? Kommer Ulleråkersaktivisterna att ge sig på skulpturen med såpa och vatten?

Se även: Uppsala konstnärsklubbs sida om István Varga, där man ser fler exempel på konstverk i samma material. Allesammans vita.

Dagens bildgåta

Stora maskiner en masse!

Vad är det egentligen som pågår på Emmy Rappes väg?

1) Bredare cykelväg, för att underlätta snöröjning
x) Bredare bredband
2) Centralare centralvärme

... eller något annat?

Efterlysning: Cykelvagn stulen/försvunnen i natt från Henry Säldes väg

I morse upptäckte några nära grannar att deras cykelkärra var försvunnen. Om någon hittar den eller sett något:

Vagnen  heter Spectra. Den är röd/svart med metallbotten. Tyget är skadat upptill på vänster sida. Både vimpeln och vimpelpinnen är helorangea.

Så här ser modellen ut:

Bild från Erlan.se.

Hem för ensamkommande barn flyttat

I kväll lade jag märke till att det tidigare hemmet för ensamkommande flyktingbarn i hörnet Emmy Rappes väg/Ulleråkersvägen, intill kiosken, var tomt. Som jag förstår är det CVO, Center för Vård och Omsorg, som drivit detta, men de har nu enligt uppgift flyttat till Librobäck.

Här finns då eventuellt ett par fina korridorer som landstinget kunde hyra ut till ett tjugotal studenter på rivningskontrakt. En fin gärning i studentbostadsbristens Uppsala. Om inte byggnaden är utdömd förstås.

11 minuter

Idag kan vi gratulera chauffören på tolvans buss, som måste slagit något slags fartrekord från Gottsunda till Ulleråker! :)

"I Ulleråker intet nytt", enligt Kommunledningskontoret

I juni publicerade Kommunledningskontoret sina Gemensamma planeringsförutsättningar, som bland annat innehåller befolkningsprognoser för alla stadsdelar för 2011-2016; "Befolkningsramar för Uppsala kommun". Jag vet inte riktigt om jag ska skratta eller gråta åt prognosen för Ulleråker. Sammanfattningsvis räknar man med tio nya bostäder i området under 2011, och sedan inga ytterligare nya under de kommande fem åren.

Till att börja med kan man konstatera att prognosen för 2011 redan var inaktuell när dokumentet publicerades. De tio nya husen på Henry Säldes väg/Gustaf Kjellbergs väg är förmodligen de som man räknat med. Men de nya studentrummen i det gamla sjuksköterskehemmet på Ulleråkersvägen vid Emmy Rappes väg, dem har man inte räknat. Nu vet jag inte hur många som bor där, men fler än noll är det i vart fall.

Nära till pizzan har de också!

Sedan kan man ju diskutera ifall kommunen har rätt i sitt underliggande antagande att landstinget INTE kommer att få tummen ur och sälja mark till bostadsproducenter under de kommande fem åren, som alla partier i landstinget ser som okontroversiellt, och som kommunen räknar med i översiktsplanen för 2010-2030. Det vore en tråkig brist på utveckling.

För övrigt kan man undra om Kommunledningskontoret talat med Uppsalahem.

Dags för utflykt till björkallén vid Genetiska trädgården

Norr till söder
Kalt till klätt
Gult till grönt.
Nordligaste tredjedelen av björkallén

Gårdagen bjöd på en liten utflykt till björkallén vid Genetiska trädgården. Längs Dag Hammarskjölds väg står ett antal björkar, utvalda från hela Sverige, norr till söder, och planterade i samma ordning som en allé.

Vi tänker väl oss lite till mans att när träden "märker" att det börjar bli höst, då gulnar löven och faller till marken. Men dessa björkar bevisar att det inte är så enkelt: Istället finns tiden för fällning så att säga förprogrammerad i trädets gener, som en biologisk "cirkadisk" klocka. Enkelt uttryckt: När träden gulnar avgörs av deras gener. 


Därför gulnar björkarna längs denna allé i ordning från norr till söder. I dagarna har väl den nordligaste fjärdedelen av björkarna börjat gulna, och den nordligaste tiondelen är helt kala. Ungefär.

Den nya frågan som finner sig är dock: Knoppar och slår alla björkarna ut samtidigt? I vår kanske vi får svar.

Och: Jag hoppas fortfarande att de nya husen som Besqab ska bygga i detta område inte kommer att fullständigt demolera denna gamla botaniska trädgård.

Nämnde jag att här finns fyrahundraåriga ekar.

(Ursprungligen lärde jag mig av björkarna av Scribo.)

Vem är vem i Ulleråker 7: Nykterhetsvännen Frey Svenson

1907-1908 höll Frey Svenson en del föredrag vid kurser arrangerade av nykterhetsrörelsen, bl a i Östergötland och Dalarna. Ett exempel ur tidningen Kalmar 1907-02-20:

Ett Uppsalamöte for tvångsinternering af alkoholister.  

I söndags afton hölls i  Uppsala i Lutherska missionshuset ett massmöte för diskuterande af frågan om tvångsinternering af alkoholister. Prof. Frey Svensson, som höll inledningsforedraget, betonade vikten af sådan internering till skydd för samhället. (källa; läs mer långt ner i högerspalten)

1913 ville förbudsrörelsen ha Afton-Tidningen, grundad 1910, som organ. 100.000kr behövdes för att lösa ut tidningen. 10.000 av dessa medel fick man från Prof. Frey Svenson och hans maka. (ref 1, ref 2)

Del av Afton-tidningens löpsedel, 1910.

Se även: "Bättre varningstexter på tobakspaket" för exempel på Gustaf Kjellbergs bidrag på samma område, 20 år tidigare.

Vem är vem i Ulleråker 6: Moltas Eriksson -- och Magnus Uggla(!)

Magnus Uggla fick nyligen en del uppmärksamhet för hur han hånade Norge i Idrottsgalan 2010.

Lite roligt då att detta är en bearbetning av Moltas Erikssons "Norgesången" från Mosebacke Monarki 1968:

Och Moltas Eriksson (1932-1988), han var till vardags psykiater vid Ulleråkers sjukhus.

Vem är vem i Ulleråker 5: Frey Svensons tjänstebostad?

Psykiatrihistoriska museet är beläget i en niorummare på övervåningen i detta hus:

Administrationsbyggnaden vid Upsala Asyl. Huvudentrén låg
tidigare där det nu finns två små fönster mitt på framsidan av huset.

Enligt uppgift från museet självt har denna niorummare tidigare varit en tjänstebostad för överläkaren -- medan övrig personal på asylen bodde i vindsrummen på de olika husen. Nedre våningen på samma hus ska ha använts till asylens administration.

I kraft av professor och överläkare av 1:a klass får man förmoda att Frey Svenson kan ha  bott i denna nia.

Sällan har jag nog blivit så arg (läs: avis) över någon uppgift jag fått nys om i Ulleråker!

Sockerbiten och höghuset

Escape pod?

Någon gång har jag funderat på vad den lilla "sockerbiten" på utsidan av höghuset Emmy Rappes väg 10 är för något. Två våningar hög, kanske 10x10 meter.


En separat uppburen flygel på ett ultramodernt medicincentrum vid ett psykiatriskt sjukhus 1967? Kan det ha att göra med någon nydanande behandlingsform?

Kuben ifråga till vänster i bild.
Till höger: överläkare Nils Brage Nordlander vid invigningen av nya medicincentrum 1967
Bild från Upplandsmuseets samlingar, under "CC BY-NC-ND 2.5"

Så igår när solen låg precis rätt på kunde jag se "svarta tavlan" på norra väggen. Med andra ord tycks det varit en vanlig föreläsnings-/konferenslokal. Nu undrar jag istället vad salen hette.

Notera också på bilden hur hela högersidan av byggnaden saknas; denna flygel som bl a kom att inhysa psykakuten, byggdes först 1974.

I det här höghuset har tidigare funnits neurologiska forskningsprojekt som använt försöksdjur som råttor och makaker. Jag frågade häromdagen på psykiatrihistoriska museet och fick besked att dessa inte längre finns kvar.

Däremot vet jag att bl a polisen och Försvarsmakten tränat spårning här under det senaste året. Vissa dagar har man kunnat se polisens hundpatrullbilar här, nyligen kunde man se bilar från Försvarsmakten här, och man kan än idag se kamouflagemålade kaffemuggar märkta SFAB runt huset.

Vem är vem i Ulleråker 4: Frey Svenson - Läroboksförfattaren

Runt 1908 startades den första statliga mentalskötarutbildningen i Sverige. Tidigare hade skötarna, som patienterna i första hand träffade, ingen formell utbildning. 1907 hade professorn i psykiatri Frey Svenson publicerat första upplagan av sin lärobok: Lärobok i sinnessjukvård.


Just den här boken känner jag att jag vill lägga vantarna på. Om inte annat väntar jag mig att den kommer att ge en hel del insikter till mitt lilla ordboksprojekt.

Hos Psykiatrihistoriska muséet finns nu en boksamling om bl a psykofarmaka; kanske kan jag hitta boken där på torsdag.

Två nya böcker till önskelistan: Vondur och Amerikanska mentalsjukhus

Den som tycker att Ulleråker är ett otäckt gammal mentalsjukhus kan ha missat det mycket mer otäcka Buffalo State Asylum for the Insane i New York, som skulle kunnat stå till förebild för Arkham Asylum ifrån Batman:

Buffalo State Asylum for the Insane
Foto från 1965 från Wikipedia (public domain)

Detta och flera andra gamla mentalsjukhus, främst (som det verkar) i nordöstra USA, har fotografen Christopher Payne dokumenterat i boken "Asylum: Inside The Closed World Of State Mental Hospitals". Se bildspel hos NPR, eller hos Brainpickings. (Tipstack: Stefan Rimm)

Den andra boken till önskelistan är Vondur, den tredje delen i Uppsalaskräcktrilogin 1000 ögon. Släpps på Seriezonen på Kulturnatten 10/9. Se blogg.

Ordbok 2: Fånig, fån, fåne

Idag betyder orden fån och fåne "dumbom", medan fånig betyder "fjollig, dum" (Källa: SAOL). Annat var det förr, då orden var långt mer specifika i sina betydelser:

Til aflösning och Herrans nattvard, skal ingen tillåtas, [...] ej eller fånar, så länge the intet kunna sig besinna.  (ur 1686 års Kyrkolag, kap 8:3, som jag hittade via SAOB, vars artikel om fåne innehåller minst två felskrivningar; idotisk-idiotisk, avläsas-avlösas)

Efter hvad utrönas kunnat lärer elden blifvit spilld af en fånig Qvinspatient, hvilken vanligen en längre tid biträdt Sköterskan för Qvinno Afdelningen med städning och renhållning. (Ur rapport avgiven 13 oktober 1850 om hospitalsbranden samma år. Källa: Österberg (1999). Historia om och kring Ulleråkers sjukhus - en bildkavalkad. Uppsala psykiatrihistoriska museum)

Om man var en fåne fick man alltså inte ta nattvarden eller ta emot syndernas förlåtelse i kyrkan. Om man var intagen på hospitalet kunde det ses som en relevant upplysning i formell text att man var fånig. Så vad betyder då detta?

Även om den inte blir riktigt heltäckande nöjer jag mig här med att återge huvudbetydelsen enligt SAOB:

1) (†) lätt sinnessvag l. sinnesrubbad person, mindre vetande l. fnoskig person. 

Det går blött till på Gustaf Kjellbergs väg!

Idag kom ett smärre skyfall. Då dagvattenbrunnarna på Gustaf Kjellbergs väg brukar löva igen framåt sensommaren innebar det en mindre sjö, mitt på cykelstråket.

Hur kul och spännande som helst!

Med low-tech-verktyget pinne roade sig några av oss med att uppfinna en malström, som lät ungefär som ett dussin barn som fått slut på milkshake.

I det här läget slog det upp en mindre fontän
ur dagvattenbrunnen på andra sidan gatan.
Så kan det gå.

Slutresultatet:

Närapå torrt.

Vart skickar man fakturan till gatukontoret? Eller är det de som ska skicka en till oss för den ypperliga underhållningen?

Nu längtar vi iallafall till nästa skyfall!

Postkontoret Uppsala 17

En ickenyhet idag, då alla landets postkontor är nedlagda, men: Fram till 1989 fanns ett postkontor "Uppsala 17" på Ulleråkersområdet. Kontoret låg i södra entrén i den tegelröda administrationsbyggnaden (byggd 1955) i korsningen Emmy Rappes väg - Ulleråkersvägen.

Postmuseum har två bilder:

• Vintern 1986 (färg)
• Vid nedläggningen 1989 (svartvit)

Uppsala 17, det tycks ha varit liktydigt med postnumret 75017.

(Edit: Från början hade jag skrivit norra entrén, men det ska vara södra.)

Vem är vem i Ulleråker 3: Frey Svenson och Gustaf Fröding

Vad Sveriges psykiatriska elit gör på sin fritid? De skriver drapor där de river varandras litteraturhistoriska insikter i spillror. 

När Gustaf Fröding var intagen på Upsala Hospital hette hans behandlande läkare under ett par perioder Frey Svenson. Då denne inte bara var psykiater utan även en redan publicerad författare av skönlitteratur (Lytta själar 1898 och Via Dolorosa 1899), var han tämligen väl lämpad att avgöra när skalden var banbrytande och när han bara gaggade. Och det var sannerligen inte en trivial uppgift!

Det okritiska struntdiktandet var nämligen ett sjukdomssymptom hos Fröding, men när Fröding kunde producera texter som levde upp till hans egna kritiska sinne, då var han en lysande föregångare inom den moderna dikten.

Ett exempel på denna distinktion finns i inledningen till boken "Dikter från Hospitalet" (Eva Jonsson (red) 2005, Svenska Vitterhetssamfundet), som citerar Gustaf Frödings journal från den 8 december 1899. Vid det här laget hade han varit intagen nästan ett helt år och hade nu varit:

ovanligt kry; suttit uppe och skrifvit poesi t.o.m. värdig Gustaf Fröding. I allmänhet sysslar han mest med bibeltolkning och abstrakta spörsmål t.ex. jaget, tillvaron, världsalltet o.d. abstrakt taget. Sådana hugskott som försök till utredning af räkneordens uppkomst uppdyka äfven, ej alltid vittnande om så god kritik. (s. 18)

Ett exempel på hur omdebatterat det är ifall vissa av Frödings verk är briljanta eller bara dravel, finns i "Fröding och kärleken" av Johan Cullberg (2004, Natur och Kultur).

Bror Gadelius, en av 1900-talets mest inflytelserika psykiatrer, skrev 1927 boken Skapande fantasi och sjuka skalder - Tegnér och Fröding. Avsnittet om Fröding är långt mindre inträngande än det som handlar om Tegnér. Gadelius slår dock fast att Frödings lidande till art och förlopp var schizofreni, även om spritmissbruket var en utlösande komponent. I ljuset av schizofrenidiagnosen kan han också förklara Frödings onormala beteenden. Gadelius illustrerar hur diktningen drabbas med dikten "En ghasel", där den rytmiska upprepningen av ordet "gallret" har ett stereotypt drag och visar hur Fröding kämpar med sin smygande schizofrena sjukdom redan i trettioårsåldern. Att upprepningarna uttrycker det persiska versmåttet ghasel hade undgått honom.

Men med bakgrund mot att Fröding togs omhand av en såpass väl beläst läkare (om än inte 100% av tiden på hospitalet) framstår det som en ren skröna, det som jag tidigare citerat här:

Patienten sämre i dag, tror sig vara stor poet.

För övrigt blev Frey Svensons son Torsten S:son Frey precis som sin far professor i psykiatri. Och precis som sin far publicerade han en analys om Frödings psykologi. Sådan far, sådan son:

Svenson, Frey (1916). Gustaf Frödings diktning - bidrag till dess psykologi. Stockholm, Bonnier. 

S:son Frey, Torsten (1960). Om Gustaf Frödings psykiska sjukdom. Ur Värmland förr och nu. Meddelanden från Värmlands fornminnes- och museiförening, 58.

Vem är vem i Ulleråker 2: Frey Svenson i Svenska fotbollsförbundet

Professor Frey Svenson (1866-1927) var vice ordförande i Svenska fotbollsförbundet, där han bland annat agerade manager 1916. Detta var dock inget stort år inom svensk fotboll.

Frey Svenson på bild norpad från Rankopedia.
EDIT: Detta kan också vara någon annan.

Frey Svenssons väg ligger ju på ena sidan av det gamla Centralköket i Ulleråker. På andra sidan köket har någon satt en klisterlapp med ett överkryssat SvFF. Vad handlar det om?

[Frey Svenson i Nordisk familjebok (1918)]

Fastighetsnämnden mot ... hela resten av den kommunala förvaltningen?

UNT har idag en artikel om förslaget om naturreservat för Årike fyris. Elaka tungor menar att hela diskussionen egentligen handlar om hur man kan skydda områden kring nedre Fyrisån från en fastighetsnämnd, som skulle sälja sin egen mormor för att få bebygga Stadsträdgården:

"Mäh det är ju jättefin tomtmark juh!"

Citatet ovan är fingerat, men detta citat av fastighetsnämndens Lars-Gunnar Karlsson (M) är det inte:

Utvecklingen på Ulleråkerområdet skulle helt stängas in med förslaget som det ser ut. Vi skulle inte kunna exploatera området ner till ån med gröna parkstråk.

Nej just det. Man kan inte förlägga en båtuppställningsplats mitt i en hundraårig lindallé ifall allén ingår i ett naturreservat. Resten av Ulleråker ingår inte i förslaget som det illustreras i UNT idag.

För att undvika känslomässiga argument (Gud förbjude!) vill jag bara avsluta med att säga: Inte vill väl någon människa vid sina sinnens fulla bruk vandalisera exploatera något av dessa vackra ting:

Medsols: Smultronställe vid vattentornet i Ulleråker;
Sälunge (Photo © Samuel Blanc from Wikimedia by CC BY-SA 3.0);
Vägen från Ulleråkers IP till äppellunden;
Den gamla äppellunden från Upsala hospital och asyl i Ulleråker

Läs mer i UNT idag: Politiker oeniga om reservat Årike fyris.

Addendum: Jag har även skrivit en (något mer seriös) kommentar till artikeln på UNT:s webb:

Orimligt om Ulleråker
Lars-Gunnar Karlssons (M) påstående om Ulleråker är orimligt då den enda del av Ulleråker som omfattas av förslaget är lindallén/cykelvägen längs Fyrisån: 

"Utvecklingen på Ulleråkerområdet skulle helt stängas in med förslaget som det ser ut. Vi skulle inte kunna exploatera området ner till ån med gröna parkstråk." 

Den planerade utvecklingen av Ulleråkersområdet i översiktsplanen från 2010 går främst ut på förtätning/centrumstråk längs den befintliga bebyggelsen. Den enda rimliga tolkningen jag kan se är att Karlsson talar om båtuppställningsplatsen, och då är det en grav överdrift att säga att utvecklingen "skulle helt stängas in".

Vem är vem i Ulleråker 1: den s k Frey Svenssons väg

För länge sedan aviserade jag en radda notiser om vilka som döljer sig bakom gatunamnen i Ulleråker. 

Här finns en kortare vägbit som fått namnet Frey Svenssons väg, efter professorn i psykiatri, författaren och vice ordföranden i Svenska fotbollsförbundet, Frey Svenson.

Frågan fortfarande obesvarad; vem var Frey Svensson?

Då huvudregeln brukar vara att man ska stava namn som personen själv hade det varit tursamt om man istället valt att kalla vägen:

Jasså, den kände psykiatern, författaren och fotbollsvännen  Frey Svenson!

Det här är inte något skrivfel på skylten, utan fanns med redan när gatunamnet antogs 1991. Så en tvådelad fråga att fundera på ett tag, är:

1. Var det så noga kring 1900-talets början hur man stavade sitt namn?
2. Om man upptäcker att ett gatunamn alltid varit felstavat och därmed kanske inte riktigt hedrar dess namngivare så som det var tänkt, borde man då anmäla det till typ Gatukontoret?

Med rödpenna har jag här markerat Frey Svenssons väg på en stackars karta.

Risken med ett sådant förfarande är väl att någon ska komma och bygga om den stackars vägen till ... du gissade det, en cykelväg.

Nu vill jag inte på något sätt uppmana till kravaller i stil med dem i London i sommar, men tänk om vi skulle smyga ut i våra Guy Fawkes-masker och ställa gatskylten (det finns bara en) tillrätta medelst maskeringstejp eller tipp-ex! Som aktivisterna i det ockuperade huset Kajan konstaterade förra året: det räknas knappast som skadegörelse om man lagar något utan tillstånd.

Fortsättning följer ... redan imorgon!

Forntidens kollektivtrafik - "Ulleråkers norra"

I Upplandsmuseets "gömmor" hittar jag en bild på den gamla spårvagnshållplatsen "Ulleråkers norra":

Bild av Axel Sagerholm, årtal okänt.
Publicerad under en "Creative Commons Erkännande-Ickekommersiell-IngaBearbetningar 2.5 Licens".

Detta var alltså en hållplats på Mälarlinjen (eller Granebergslinjen) som 1928-1953 trafikerade sträckan Svandammen-Grindstugan-Ulleråker-Ultuna-Graneberg. Det är svårt att idag säga exakt var bilden är tagen, men efter att ha kikat på en karta hos Svenska spårvagnssällskapet, tror jag den bör vara tagen i närheten av den infart som idag kallas Ulleråker norra, men som alltså vid den här tiden ironiskt nog tycks ha varit den  södra infarten till Ulleråkers sjukhus.

Läs mer om Uppsala spårvägar hos Wikipedia.

Sundgren och Lundborg och Asylen

Som av en händelse slås jag av att jag läst att Gunnar Sundgren och Herman Lundborg, huvudpersonerna i två av mina senaste inlägg [1, 2], arbetade ihop på 1920-talet, och att det kanske kunde ge någon ledtråd till när Sundgren fotograferade på Ulleråkersområdet där Lundborg tidigare arbetat. Därmed kunde man kanske finna en närmare datering av den här bilden.

1927 fick Gunnar Sundgren anställning på Rasbiologiska institutet under Herman Lundborg. Jag läser i boken "Uppsala på hovfotografens tid - en bok om Gunnar Sundgren och hans bilder av Uppsala, staden och människorna" av Lars Lambert (2009, Kornhuset) men hittar inga direkta referenser till hospitalet, Ulleråker eller Asylen.

Däremot hittar jag följande citat av fotografen Sundgren om rasbiologen Lundborg:

Om sin förutvarande chef skrev Sundgren senare: "Han var djupt begeistrad i den nordiska rasen. Ljuva långbenta blondiner mättes och fotograferades i tusental och likaså svenska karlar, med smala huvuden som också var deciderat långskalliga, gärna 180-190 i strumplästen. Med förtjusning reste han till Tyskland och föreläste om dom och visade upp dom i skioptikon ... Det undras mej om inte Herman Lundborg i sin fanatism påverkade den tyska mentaliteten och bidrog till nazismen."

(O)mänskligt på Upplandsmuseet

Igår var jag uppenbarligen på Upplandsmuseet en dag för tidigt, för idag öppnar deras utställning (O)mänskligt, om rasbiologin i Uppsala. Utställningen tycks rikta sig främst till ungdomar, men för oss i Ulleråker finns också anledning att titta in.

Jag har ju tidigare skrivit om hur "galningen Herman Lundborg" (som UNT skriver idag, Edit: Nu online) dels inledde sin rasbiologiska bana vid Upsala Hospital i nuvarande Ulleråker, dels förekommer i förra årets mycket populära bok Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann.

Herman Lundborg (1868-1943)
Bild från Wikipedia

UNT erbjuder idag två lite olika syner på hur Rasbiologiska institutet kom till stånd:

- Institutet hade ett brett stöd över partigränserna i riksdagen /.../ Men hela rasbiologiska institutet är egentligen ett resultat av det intensiva lobbyarbete som några få "forskare" bedrev. /.../ - Det låg här, men ingen ville riktigt ha det. Det var mycket galningen Lundborgs enmansverk. (Författaren Ola Larsmo, som är ansvarig för en del av utställningen)

- Rasbiologiska institutet är ett bra exempel på vad som händer när politiker får bestämma vad det ska forskas om. (Arkeologen Magnus Alkarp, som också är ansvarig för en del av utställningen)

Utställningen pågår till 8 januari 2012.

Inger Nilsson på Ulleråkersbiblioteket 19 oktober

En kulturhändelse av rang denna höst: Inger Nilsson, som spelade Pippi Långstrump i Olle Hellboms klassiska filmer, besöker Ulleråkersbiblioteket den 19 oktober kl 14 för att berätta om sig själv och om Astrid Lindgren, under rubriken:

Astrid, jag och dom andra

Bildorientering vid Asylen 1 - Gunnar Sundgren fotar norröver

En god nyhet denna höst är att Upplandsmuseet tycks ha lagt en del energi på att publicera licensinformation om de bilder de lagt på digitaltmuseum.se. Därför blir det också roligare att använda deras bilder, när man kan återge dem på bloggen och inte bara hänvisa till deras sajt.

Här har vi exempelvis en bild på en promenadgård som gäckat mig ett tag, för jag har haft svårt att placera det hus man ser till vänster i bild:

Ur Upplandsmuséets samling på digitaltmuseum.se.
Publicerat under en  "Creative Commons Erkännande-Ickekommersiell-IngaBearbetningar 2.5 Licens"

Den här bilden visar sig vara tagen från en paviljong för kvinnor som stod intill nuvarande Lindparken, där det gula Brf-huset Gustaf Kjellbergs väg 5-11 står idag. Kortet är taget mot korsningen Gustaf Kjellbergs väg/Frey Svensons väg. Den takklädda promenadgången i bilden står där det vita Brf-huset Gustaf Kjellbergs v 1 står idag (eller alldeles intill dess soprum).

Huset till vänster i bild är centralköket (Frey Svensons v 1). Notera det lägre taket, som visar hur huset delvis var en våning. (Mer om det vid tillfälle.)

Det vita lägre huset som skymtar bortom lindarna är den gamla portvaktstugan från 1900, sedermera tvättstuga för personal.

Och de unga lindarna, det bör vara samma träd som idag skuggar Frey Svensons väg.

Bilden är tagen av den kände Uppsalafotografen Gunnar Sundgren (1901-1970). Då man inte skymtar några fler hus i korsningen torde bilden vara tagen någon gång före sextiotalets stora flyttkarusell, 1965.

På denna karta har jag skissat varifrån kortet är taget och vad det föreställer:

Det gula är alltså synfältet. De färgade sträcken anger dagens vägsträckningar.

Bårhus och begravningskapell

Jag har ju tidigare spekulerat om varför man byggde ett separat begravningskapell i anslutning till Asylen omkring 1900, när man relativt nyligen byggt Gode Herdens kapell vid Upsala hospital på 1880-talet. Igår fick jag chansen att ta upp denna fråga vid en visning på Psykiatrihistoriska museet.

Det svar som gavs var att begravningskapellet i första hand tjänstgjorde som bårhus. Merparten av begravningarna ska fortfarande ha varit på Gode Herdens kapell.

Mer exakt menade vår guide att begravningskapellet inte alls användes för begravningar, vilket i någon mån motsägs av en informant i Tom Lundins bok "Guds trädgård vid Ulleråker - begravningsplatsen vid Upsala hospital och asyl" (Psykiatrihistoriska museet 1999):

Många av de patienter, som dog på sjukhuset, obducerades i ett litet obduktionsrum i anslutning till det gamla kapellet (rivet 1982) vid södra sjukhusområdet. Här hölls också många av begravningsgudstjänsterna (Bladlund, intervju, 1882).

Hur det nu var med den saken, så verkar det åtminstone rimligt att den viktigaste anledningen att man byggde det nya kapellet var att man behövde en likbod och obduktionslokaler.

Psykiatrihistoriska museets bokhandel

Idag har jag äntligen besökt Psykiatrihistoriska museet, tillsammans med hela famlijen. Rekommenderas varmt till alla intresserade och närboende, även om fyraåringen förhöll sig tämligen avvaktande till hela grejen.

Som väntat fanns där tusen intryck. Jag tänker iallafall gå tillbaka på söndag för att komplettera mitt hembibliotek (så jag äntligen kan lämna tillbaka några av de böcker jag lånat på mig):

• Österberg, Eric (red) (1999). Historia om och kring Ulleråkers sjukhus - en bildkavalkad. Uppsala Psykiatrihistoriska museet. 110 kr.
• Lundin, Tom (1999). Guds åker vid Ulleråker : begravningsplatsen vid Upsala hospital och Asyl. Uppsala. Psykiatrihistoriska museet. 110kr.  
• Gumaelius, Lena (red) (1992). Personalen berättar om liv och arbete på Ulleråker. Uppsala. Psykiatrihistoriska museet. 20kr.

Samt några till mindre skrifter, kanske även något vykort.

Dessutom bekräftades där, att någon håller på att skriva en ny bok om Ulleråkers sjukhus och dess historia. Mer detaljer lär följa.